Det var så skönt för jag hade gått och längtat efter att få resa bort, komma från vardagen, men jag hade
inte några förväntningar utan jag såg bara fram emot att vara ensam med Johan en hel vecka.
Vädret var inte jättevarmt men vi hade massa sol och lite regn. En god blandning av allt.
Veckan gick fort och nu i efterhand känns det som om det var tusen år sedan vi var där.
Det jag tror att jag njöt allra mest av var att bara vara och bådas vår förmåga att släppa vardagsstressen
var otrolig. Varken jag eller Johan är speciellt förtjusta i att bada och då det inte var så varmt så passade det
ju fint. Men stranden var full av folk trots vind och brist på den där värmen. Blev fascinerad av människors
ihärdighet.
En dag hyrde vi en söt bil och tog en hel dag i den och körde runt nästan hela ön.
Folk vet inte vad dom missar med rumporna fastkilade i solstolen. Otroligt vad vackert det var!
Hade önskat att jag tagit med min braiga kamera men den var hemma så jag har inte jättemycket i bildväg
som faktiskt gör den vackra naturen eller de underbart vackra städerna och byarna rättvisa men det var
skönt att i efterhand inte bara ha bilderna att se på för att minnas. Jag har ju allt i min alldeles egna
minnesbank. Finurligt va?
Hur som helst så gick veckan snabbt och mätta på intryck och god mat och nöjda återvände vi hem.
