Att mina ritblock är fyllda av skisser som egentligen inte säger mycket alls är inget jag bryr mig om. Jag får tiden att flyta iväg med en otrolig fart när jag väl sätter mig.
Musiken spelar för mig och pennan glöder.
För ett par år sedan var det texter som fyllde mina block, nu har jag tappat det helt. Vet inte vad som hänt men det är ändå lite fint att blocket och pennan fortfarande finns kvar i väskan. Det som fyller bladen är oviktigt, jag får utlopp för en kreativitet jag aldrig kommer låta dö.
(jag skaskaska inhandla en keyboard så snart som möjligt så mitt sug efter egna toner kan ro sig ner.)
Mother Tongue - Lines Drawn
Söndagen har i stort sett försvunnit utan att jag lagt märke till det. Men verkligen inte utan att sätta fina spår i min själ. Jag har fått ägna mig åt sådant som vårdar min trötta kropp och mitt slitna sinne.
Jag har inte åstadkommit något som helst, men jag skall snart sätta mig ner med pappren jag fick hemskickat från sjukhuset. Ska läsa igenom allt och låta nervositeten gro i magen. Det hela SKA få ett bra resultat. Jag måste bara tillåta mig själv att tro det.
Igår begav jag mig till det enorma köpcentret på Storo för första gången.
Där inhandlade jag dessa två tröjor till ett pris på sammanlagt 98 riksdaler.
Älskar att jag har förmågan att shoppa för inga peningar alls.
Man skulle dessutom kunna tro att jag gått och blivit moderiktig. Snuskigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!