ja

jag skulle vilja fotografera det klistra fast det kring era hjärtan

Ligger med foten i min medicinlåda.

Det är ett sådant ögonblick som symboliserar (ungefär) vad jag känner inför de tillfällen jag sitter med femtioelva tabletter i handen som skall sväljas ner med ett glas klorvatten.

Det mest ultimata vore att sätta dem i halsen och dö av det istället för canceraids i magen. Ibland tror jag att "nu är allt skitbra, jag behöver ju inte det här" men när jag glömt att ta mina enligt mig själv betydelselösa, meningslösa och effektlösa tillskott så försvinner jag mer än vanligt. Idag hände det igen.

Jag reste mig upp, borstade av mig smutsen, men insåg snart att det inte gick. Fick återvända hem.

icecubepopcorn

Popcornen som smakar godast är dom man får pilla loss från botten av kastrullen när de andra har trillat ut i skålen.
Popcornen som är vackrast är de som poppar efter att man har serverat dem.
Popcornen som smakar värst är de i toppen som fuktats av ångan.
Popcornen som legat på golvet är så mycket värda att man snabbt stoppar de i munnen innan någon hunnit se.
Popcornen som inte är salta är fina trots brist på smak.


20mars.sågdudetjagsåg.våranmånevarstörreännågonsin.
(jag pratade med dig igår, jag pratade med dig när jag tog mitt morgonkaffe på balkongen. du satt bredvid mig och nickade instämmande när jag kräktes galla över världen. du var precis sådär underbart enig, så som bara du kan vara. du är ta mig fan mitt popcorn, mitt idealiska hemmapoppade popcorn.)

Patti Smith - Glitter In Their Eyes

Härliga, underbara människa.

JAG SÅG JU DIG!
Jag vet inte vem du är, men du vet mer än väl.

Vem är du?
Vackra kreativa själ.

Stina.

Du är ett objekt. Du är en sak.

Ett trasigt föremål som man glömt bort att kasta.

Du är någonting en kan se som en skatt och en annan som sopor.
Du är en lekssakssoldat utan gevär, en boll utan luft, en nål utan spets.
Du är någonting man tröttnat på, lagt längst in i skåpet och glömt bort.

Du glöms bort.

Du har bleknat i solen, tappat din färg, din stuns.

Du är flugan som fastnat i klistret. Du hänger. Dinglar. Kämpar.

Du får inte din begravning. Du sorteras bort.
Bland plastförpackningarna får du ligga.

"Problemet är nog att du är för intelligent för ditt eget bästa...

...du borde gå mer på feeling än tanke."

Min kropp är ett mysterium.
Förstår inte vad det är den vill åstadkomma när det gör som den gör. Jag kämpar med humöret och lyckas nästan vara glad.

Har suttit ensam hela dagen. Nästan lite underbart. Men nu är det nog. Komsikomsi sällskapet.

Vardagsmys.

Jag hann minsann njuta av kvällssolen i cirka 15 minuter innan den begav sig.
Att vår balkong är ungefär lika stor som mitt sovrum är skapligt härligt.
Bilden visar bara hälften av den. Den andra halvan är misär.
Tänk till sommaren. Herregud. Sommaren.

(golvet är skapligt orent)

eufori

Ser tillbaks på den gångna helgen, skrattar lite.
Vilket bakslag.
Jag har verkligen haft de perfekta helgerna ända sedan Mimmi flyttade till Oslo.
Allt har bara varit så perfekt, det behövdes ett bakslag för att jämna ut det hela.
Det får ju inte vara FÖR bra liksom.

Det som gjorde det hela vackert är att jag och min hårt arbetande sambo lyckades sätta guldkant på helgen genom att bara vara hon och jag på väg hem från misär och fylla (för andras del, inte vår). Bara vi kan bara vara bra. Och det var det.

Jag måste även få tala om att håret är klippt och färgat än en gång.
Jag vet inte alls vad jag ska ta mig till, men detta får duga så länge. Hjälp mä.

Nu ska jag lyssna på bra musik, göra äggtoddy och tänka på min katt.

Men hej!

Se vad man kan hitta.
Denna fantastiska klänning som jag tror har burits av mormors kusin en gång i tiden fann jag långt in i garderoben tillsammans med en mycket speciell klänning med broderier och en barnklänning gjord för vuxna.
Ja herregud, vilka fynd!

(nu önskar jag mig ett strykjärn.)

Stinan

Vanessa da Mata - Boa Sorte / Good Luck

Tar av mig tröjan, Mimmis tröja. Går och tar en påtår av det fantastiskt goda kaffet, Mimmis kaffe.
Laddar upp med ilska och håra ord för att få ur mig den frustration som infinner sig efter gårdagen.Mina inlägg i den här förbannade bloggen är så otroligt meningslösa att jag börjar fundera på om det kanske är sådan jag är, meningslös.
Äh! Jag ska svälja ilskan, låta frustrationerna äta upp mig inifrån, ska göra allt jag kan för att vara positiv. Solen skiner ju faktiskt, om som jag nyss sa, kaffet är gott!

Jag är sådär härligt svettig efter att ha städat och gnuggat och gnussat alla små äckliga fläckar och hörnor i hela lägenheten. Det luktar grönsåpa, min favoritdoft i hela världen. Nu sitter jag och betraktar vår utsikt, grannarnas balkonger. Snart äger vi dom.
Snart slår vi deras mysiga svenssonbalkonger med hästlängder.

Keyboarden står och ser fin ut på kaffebordet, den är fortfarande nästan helt orörd, men jag svalde min stolthet och viskade förlåt när jag dammade av mitt fantastiska piano. Jag känner mig smutsig, otrogen. Det välpolerade pianot står där och väntar på att bli smekt av mina små fnasiga händer. Det ser mig sitta och plinka på någon annans tangenter.
Snart, snart! "Då ska jag spela de finaste toner och de vackraste sånger." Snart!

Fönstret står öppet i mitt rum, solsidan.

Mitt i veckan

Tjejen fyllde år i lördags.
Hon var så där fantastiskt fin som bara hon kan vara.
Ibland är hon bland det bästa jag vet, i lördags var hon det.

CLUTCH- Who's Been Talking

En dag när jag betraktade de små på jobbet så kom jag att tänka på det här klippet.
Skrattanfallet blev intensivt.

Lördag

Abramis Brama - Smakar Söndag

Jag vaknade av att jag svettades.
Täcket låg på golvet och gardinerna var varma.
Jag öppnade fönstret och somnade om till fåglarnas sång.

Nu sitter en av våra finare grannar och lapar sol i bar överkropp.
Varför valde vi kvällssolen?

Ghost.

Min syster presenterade mig för dom igår.
Eller ja, så mycket man nu kan bli presenterad för dom.

Musiken är rätt tråkig egentligen, men jag vågar nog påstå att dom har något alla kan gilla.
Det jag försöker få klarhet i är inte det alla andra försöker få klarhet i vad gäller detta band. Jag försöker komma fram till varför man inte kan låta dom vara ett mysterium?

Dom är duktiga musiker, folk uppskattar deras musik men jag kan fortfarande inte förstå vad det är som gör det hela så stort. Jag vill ha detta förklarat för mig.

Fram tills dess att jag har knäckt nöten så skall jag låta dem skutta runt i sina uniformer och vara ett mysterium för omvärlden. Jag ska dock vara så pass ärlig och erkänna att det kanske är lite spännande och se hur länge fasaden håller.












När jag fick se bilder på bandet så förlorade dom ett par poäng.
En vek själ som jag drömmer ju mardrömmar om sådana varelser.

Done and done

Nu är gastroskopin utförd.
Jag började gråta lite smått när jag kom in i undersökningsrummet, skakade lite och bad snällt om något som kan lugna nerverna. Då slängde de i mig en god dos av något gott och undersökningen är en dimma. Fick efteråt ligga och vila mig i det omysigaste rummet man kan tänka sig, men med min syster vid min sida.

Hon har nu sett min mage och min tolvfingertarm från insidan. Fräckt.

Jag är nu fruktansvärt öm i svalg och hals. Magen trycker på från insidan och kramperna är intensiva. De blåste tydligen in en del luft där.
De tog vävnadsprover och nu är det bara att vänta. Denna ständiga väntan...

På pappret hade han ringat in Dyspepsi (magkatarr) och Colon Irritable (irriterad tjocktarm).
Om det är vad han såg efter eller om det var det han fann, det vet jag inte. Men magkatarren stämmer och det visste vi ju redan =)

(måste även få tala om att kameran tryckte dom längre in och längre ner än på bilden. hah...)

Nu gör livet mig ont.

Jag var hos kiropraktorn igår och det resulterade i värre smärtor än innan.
Har träningsvärk i hela ryggen och känner mig lika smidig som... äh. Osmidig helt enkelt.
Anledningen till att jag begav mig till kiropraktorn sådär obokat och fräckt var på grund av just det. Min rygg smärtade mig. Revbenen låg huller om buller och kotorna sicksack över hela ryggen, nacken var spänd och jag var fylld av ångest eftersom jag 3/3 skall på gastroskopi och det innebär...
Googla på det. Vill inte tänka de där hemska tankarna mer.

Ja well. Jag ska ligga stilla väldans länge imorgon och eftersom jag inte ens kan ta mig från stående till liggande position så tänkte jag att det kanske kunde vara bra att göra något åt det.
Så nu sitter jag här... "sitter".

För att trösta mig själv så la jag fruktansvärt mycket pengar på en keyboard. ÄNTLIGEN.
Och ni ska bara veta hur fint det känns.
Fastnar och kommer aldrig komma därifrån.
Förutom 10.30 imorgon.

Nu: ett försök att få ner lite mat. Kräks jag inte nu så gör jag väl det imorgon. Liksom.