"Sista" dagarna i Oslo var fina. Mimmi var ledig och vi var bara vi.
Min kropp lyckades hämta igen sig och kärleken flödade.
Jag begav mig till Stockholm. Resan dit blev guld värd tack vare en människa som fick mig att prata och faktiskt tänka mer än jag gjort på länge.
Vill tacka denne och jag önskar innerligt att vi ses någon gång i framtiden.
Väl i "Landet Lagoms" huvudstad, som inte är lagom någonstans, hämtade mamma upp mig och vi brummade upp mot skogarna. Bilresan blev lyckad, vilket jag visste att den skulle bli.
När de blå bergen omringade oss fick jag ett välkomnande som man bara kan få här uppe. Solnedgången var underbar.
Första dagen här blev så som dagarna alltid blir här, underbar.
En ridtur som känns i hela kroppen och utflykter jag inte behövt föreviga, eftersom jag alltid kommer minnas dem, men jag gjorde det inte för min skull. Jag vill visa er vad ni missar.
In your face!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!