På isiga vägar åkte jag.Genom tre län flöt jag förbi.Snö och solnedgång. Hunger och saknad.Jag flydde från mig själv men när jag väl var framme så fann jag just samma sak.Jag fann den där delen av mig som inte har glömt bort hur man andas.
men akta dig för spöken under sängen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!