Frustrationen över att saker och ting som jag inte kan göra något åt går år skogen är rätt stor just nu. Jag ska först och främst försöka intala mig själv att det inte är mitt fel att jag sitter i den här sitsen. Men jag önskar mer än någonting att jag hade någonting att skylla på.
Jag tror att alla har känt så som jag gör just precis nu.
Det är en känsla som egentligen inte går att ta på men irritationen är mest påtaglig och det som sker då är att humöret sjunker och stiger utan förvaring. Detta i kombination med härliga smärtor som kommer och går dom också...
Ja well, låt oss säga som så
Det är inte bra helt enkelt.
Men tro mig när jag säger att jag gör allt jag kan för att tygla det hela.
Men vart finns lusten och viljan till att göra saker som gynnar mig?
Det kommer nog kanske, har de senaste dagarna känt att någonting drastiskt måste ske.
Men så var det de ting jag inte kan göra något åt. De jag måste vänta på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!