Det som kan vara en gnutta positivt med slitjobbet på posten är när det emellanåt blir något så när lugnt.
Då kan man minsann samtala med sina kollegor.
Både igår och idag hade jag speciella samtal med en mycket speciell kvinna.
Hon förstår inte vad jag säger och jag förstår inte vad hon säger.
Det resulterar i väldigt mycket skoj. Vi fnissar. En hel del.
När jag näst intill stod och grät på grund av mina härliga en-gång-i-månaden smärtor så visste snart alla i min närhet det.
(Underbara skvallertanter)
Jag var även på min andra intervju idag.
Det gick sanslöst bra.
Jag är riktigt grym faktiskt.
Och min "grymhet" resulterade i att jag tidigare ikväll fick ett samtal från en utav kvinnorna som intervjuat mig.
Hon sa att jag väldigt duktigt hade lyckats överbevisa dem om att jag är grym.
Satan vilken spark i baken det gav mig med tanke på hur nervös jag faktiskt var.
Imorgon skall jag alltså möta upp henne, och min förhoppningsvis blivande kollega för att spana in dagiset som jag verkligen vill börja på i oktober.
Om jag och den andra grymma människan funkar bra ihop (vilket dom trodde) så är nog jobbet mitt. (!!!)
"Hyggelig å møte deg igjen i dag, og jeg ser frem til i morgen kl. 1300.
Det blir spennende."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!