Nu skall jag berätta för er.
En hemlighet.
Jag är som de flesta vet rädd för så otroligt mycket.
Jag bestämde mig dock för inte alls så länge sedan att jag skall bortse från dessa petitesser och leva mitt liv fullt ut.
Men en sak har ta mig fan grott, det är helt omöjligt för mig (just för tillfället) att bli av med denna tanke, eller rädsla som jag gärna kallar det.

Jag är livrädd för att missa saker som är "menade för mig".
Det kanske kan vara en plats någonstans på jorden som är utsedd för mig, en person eller egentligen vad som helst. Men någonting som skulle passa mig som handen i handsken helt enkelt.
Det låter fruktansvärt att säga det rätt ut.
(Skulle någonting vara menat för mig så kanske det är just det liv jag nu lever.)
Men det är såhär mina tankegångar vandrar en kväll som denna.

Jag är rädd att när jag sitter här i min underbara lägenhet någonstans i Oslo, missar någonting som skulle falla mig i smaken någon annanstans.
När jag nu får mitt jobb, så kanske jag missar möjligheten att se världen...

Det var så länge sedan jag ventilerade dessa tankar, men ni ska veta att dom fortfarande finns här.
Jag vet att det är otroligt korkat att tänka såhär.
Jag vet också att jag har hela livet på mig.

Jag måste inse att det är just detta som är min mening med livet .
Blir faktiskt lite arg på mig själv, men jag blir rädd när den här känslan dyker upp, när det känns som att någonting fattas mig.