Strålande jul

Jag har i många år funderat på varför just jag firar jul. Den där traditionsenliga, typiskt svenska julen med julgran, tända ljus, blinkande lyktor och inte minst jultomten. Jag vet att de traditioner man i min familj i alla år har haft bland annat är en anpassning efter kristendomens gamla anor.

Men vi är ju inte kristna.

De traditioner som vi i regel har här i Sverige och som vi år efter år håller med järngrepp nära våra hjärtan är traditioner som ursprungligen kommer från en tid vi inte vet mycket om.
Jag vet att mina morföräldrar firade jul som en kristen högtid av en anledning. De växte upp i ett kristet samhälle med traditioner som betydde något för dem på grund av den uppfostran de fått och samfundet de levde i. Men det kristna samhället har sakta men säkert suddats ut.

Den jul jag firar är ett hopplock. Det är helt enkelt det bästa av det mesta men jag har i alla år sagt samma sak; att vara med familjen är det viktigaste.
Det jag nu funderar över är, varför firar vi jul egentligen?

Hedendomen, också kallad icke kristen tro har firat vintersolståndet i över 2000 år. Det är den tid på året då ljuset återkommer, och det är flera av de traditioner vi har idag som är hämtat just därifrån.

Halmet som då beströdde hedningarnas golv har nu tagit form av olika prydnader och havrekärven vi sätter ut till fåglarna var från en början till Odens häst. Oden som den svartaste natten på året hade intagit sin form som Jolner inför jakten på mörkret.

De traditioner vi har och de symboler som idag intar våra hem i slutet av var år är något som kan igenkännas från den fornnordiska julen lika väl som från den kristna julen. Men det är de kristna sederna som vi lättast identifierar.

Enligt den kristna tron pågår jul från och med julaftonskväll 24 december till och med Tjugondedag Knut 13 januari. De fyra adventsveckorna före är i dagens moderniserade och kapitalistiska samhälle endast en förberedelseperiod inför julafton, men i kyrkan var advent en traditionellt förberedande period av fasta i väntan på firandet av Jesu födelse.

Så var julen slut.
Mellandagsrean är över, granen har börjat att barra.
Det är dags att packa ner Jesusbarnet i sin krubba tillsammans med tomtar och glitter.

Vad säger allt detta om det moderna samhället?
Vi firar jul som en vana. Vi väljer våra traditioner och ”ritualer” så som det faller oss in.

Som ett gott exempel på detta så härstammar jultomten från Sankt Nikolaus som var en barmhärtig helgonförklarad biskop, detta är inte något vi berättar för barnen som troget väntar honom år efter år. Historien om julbocken som har sitt ursprung i asatron är en helt annan, även den skapligt okänd.

Trots denna förvirring och brist på kunskap så vill tacka Hedendomen för denna fantastiskt ljusa högtid i vintermörkret och jag vill tacka Kristendomen för de lediga dagar vi får, julen är en vacker högtid att tillägna familjen.