Asgårds (och mina) hemligheter

Föreställ er ett litet torg i  en jämtländsk småby.

Det är mörkt, snön täcker gatorna och den krispiga luften framkallar en stämning som nästan går att ta på.

Tiden tycks nästan ha stannat.

Det är oerhört kallt och folk tultar fram i tjocka kläder.

Ljuslyktor och marschaller lyser upp de nedtrampade gångarna i snön och en utav dem leder till en

tipi som välkomnar med en öppen eld.  När man hukar sig in så möts man av en grupp människor

som sitter samlade kring brasan på renfällar och granris. Man får en kopp varm glögg att värma sina

stelfrusna fingrar kring.

Uppmärksamheten är riktad mot en kvinna som sitter insvept i en pläd.

Atmosfären är spänd och det enda som hörs är de rykande andetagen.

Kvinnan som ser ut att sitta på tusen hemligheter börjar med dov stämma att berätta historier om

nordiska gudar och dess mysterium och hon släppte då in oss i en värld som var skrämmande men

ack så fascinerande.

Jag kan inte sätta ord på hur lycklig jag är som då och då under min uppväxt fått sitta hopkrupen,

ivrig och förväntansfull och ta del av Lena Stiessels otroliga berättelser.

Tack vare dessa fina tillfällen så väcktes ett intresse för nordiska gudar och allt där ikring.

______________________________________

Jag såg den lite halvt hjärndöda filmen "The Avengers" och där dök Tor upp.

Tor och Loke.

Jag vet inte vad jag ska säga om hur dom lagt upp historien kring dem och hur de sedan blev

skildrade, men jag är glad att det inte längre endast är intressant med oskärpta superhjältar.

Mitt sug efter de där underbara fablerna väcktes åter igen till liv och jag skall nu ge filmen "Thor"

en chans. Jag ska se vad dom har förvandlat honom till och är det inget att ha så har jag i alla fall

spenderat nästan två timmar till att betrakta en mycket fager karl.

Jag måste även få understryka att Lena inte bara fascinerade mig utan att hon också var expert på att
skrämma livet ur mig.

Jag fick böcker av henne. Och dessa böcker var nog inte att leka med.

Nordiska gudasagor och svenska folksägner satte igång min fantasi, som då blev så vild att den

inte gick att tämja. (På både gott och ont).