Everyday Superwoman

Dagens nyheter talar om att bristen på sjuksköterskor resulterar i att cancersjuka barn får resa till andra
sjukhus för att få behandling, i värsta fall har de även blivit hemskickade.
Jag måste få säga att det är saker som dessa som får mig att vilja bita i det sura äpplet och ta tag i det där
med studier. Sköterskorna vill ha högre löner och det är förståeligt, men just nu struntar jag i lönen (lätt för
mig att säga). Om jag kan göra skillnad och vara en liten lösning på problem som dessa så är jag villig att
göra nästan vad som helst. I detta fall ta tag i något jag skjutit upp i ren rädsla.

Måste i samma veva få nämna att jag inatt fick äran att ha Superwoman i min närvaro. Jag minns inte hur
drömmen utspelade sig men jag har ett minne av mina tankar. "Där är hon ju, Superwoman". Det bästa av
allt var att inga specifika hjältedåd uträttades, hon var bara där. Den tryggheten det ingav omslöt mig när jag
vaknade och jag insåg nu vad det har att säga om mina tankegångar och inre önskningar.
Utifrån det har jag nu på morgonkvisten bestämt mig för att jag från och med idag ska bli min alldeles egna
Superwoman. Jag tänker inte gå och skaffa mig superkrafter så som Super Social Skills eller The Power to
Never be Anxious. Men fram till jag bestämmer mig för att börja studera och bli en sån där underbar ängel
utan vingar ska jag se till att berömma mig själv. Vill tro att det då blir lättare för mig att ta tag i saker som studier.

Jag bestämmer mig idag för att inte vara en
superkvinna för andras skull, utan för min
egen. Om det så "endast" gäller att överleva
dagen.