Efter att vi kommit hem från Hackås har dagarna varit så oerhört långa och fantastiskt tråkiga.
Vissa dagar kommer jag iväg på möten och träning som jag ska. Andra dagar tar jag mig inte ut.
Ryggen bråkar fantastiskt mycket med mig och tyngden på magen gör inte det hela lättare.
Viljan slår inte alltid orken till min stora förtvivlan.
Men jag kämpar på!
Saknar Johan om dagarna och känner mig lite ensam men då jag inte tar mig ut för att möta folk
så är det så här det är nu. Bara att gilla läget. Snart är det över och oj vad jag längtar!
Förvärkarna kommer och går. Saker händer i kroppen och det är väldigt spännande.
Sätter jag mig ner för att slappna av känner jag Hedvig där inne med en gång. Hon verkar nästan söka
närheten, klapprna på magen och de små uppmuntringssamtalen vi har. Snart är hon är.
Vi har kämpat på bra och vilket team work det är oss tre emellan!
Vi gör det bra tycker jag.
Nu ska vi snart iväg på sjukhuset. Träffa lite barnmorskor och skriva journaler.
Känns tryggt att få komma dit en gång till innan det är dags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!