Jag var i Sverige över midsommar. Dum som jag var
så tog jag inte en enda bild. Har blivit alltför dålig på
det där. Men. Jag hade det riktigt mysigt!
Jag har dock inte varit helt i form i det sista. De där
få veckorna som var kalas känns avlägsna och nu är
humöret helt fruktansvärt. Känns som en enorm pms
plus en ångest som kommer och går. Det gör mig
aningens illamående. Är så oerhört trött hela tiden
men en vän tröstade mig med "det är lov när man är
gravid i 8e månaden."
Ja. Det är nog det. Men jag önskar att jag kände
att jag gjort något för att "förtjäna" det. Visst känner
jag att kroppen sliter på. Träningen blir allt tyngre
och jag måste pausa för att sätta mig upp så att jag
inte kvävs av min egen tyngd väldigt ofta. Att vända
sig i sängen har blivit ett helt projekt det också.
få veckorna som var kalas känns avlägsna och nu är
humöret helt fruktansvärt. Känns som en enorm pms
plus en ångest som kommer och går. Det gör mig
aningens illamående. Är så oerhört trött hela tiden
men en vän tröstade mig med "det är lov när man är
gravid i 8e månaden."
Ja. Det är nog det. Men jag önskar att jag kände
att jag gjort något för att "förtjäna" det. Visst känner
jag att kroppen sliter på. Träningen blir allt tyngre
och jag måste pausa för att sätta mig upp så att jag
inte kvävs av min egen tyngd väldigt ofta. Att vända
sig i sängen har blivit ett helt projekt det också.
Den här tröttheten och utmattningen jag känner som
sitter ända in i själen påminner oerhört mycket om det
jag känner när jag är riktigt deppig.
När man inte har någonstans att hämta energin ifrån.
sitter ända in i själen påminner oerhört mycket om det
jag känner när jag är riktigt deppig.
När man inte har någonstans att hämta energin ifrån.
Jag som tänkte att den här sommaren skulle ägnas åt att träffa vänner och ha det härligt.
Jag har ju träffat mina fina vänner nu när jag var i Sverige, men jag är inte helt med i huvudet.
Känner mig så jävla tråkig. Vill spräcka hål i bubblan och ta mig ut. Jag vet ju att det är
en lång väg dit och när jag väl är där så har jag ju en älskad bebis med mig.
Läskigt det där. Läskigt och häftigt. Så det är nog bara att bita ihop sista tiden. Jag har en
underbar karl som tar hand om mig och utan honom hade jag inte klarat en sekund.
Tänk vilken tur jag har ändå.
en lång väg dit och när jag väl är där så har jag ju en älskad bebis med mig.
Läskigt det där. Läskigt och häftigt. Så det är nog bara att bita ihop sista tiden. Jag har en
underbar karl som tar hand om mig och utan honom hade jag inte klarat en sekund.
Tänk vilken tur jag har ändå.
Jag måste även få understryka att mitt i allt det här tunga så har jag mina guldglimmande ögonblick.
Som när bebis busar och sparkar där inne i respons på att Johan pratar med henne.
När hon hickar efter varje måltid och hur magen växer och jag vet att det är den där cocktailen
av mig och mannen jag älskar som tillagas. Hur underbart är det inte?
Så. I slutändan så är det ju värt allt. Och för att inte tala om all den hjälp jag får av barnmorskan.
Hon vet verkligen hur hon ska få mig att känna mig trygg i allt detta. Får hjälp på sätt jag inte visste var
möjliga. Jag är så oerhört tacksam.
Hon vet verkligen hur hon ska få mig att känna mig trygg i allt detta. Får hjälp på sätt jag inte visste var
möjliga. Jag är så oerhört tacksam.
Nu ska jag äta en glass och vila efter träningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
men akta dig för spöken under sängen!