Jag kryade på mig. Formen idag går inte att jämföra med igår och ryggen är som den ska.
Har till och med varit ute och njutit av solen.
Jag kom gåendes i långbyxor och jacka när parkerna var fyllda av folk som i sig var uppfyllda av sommaren.
Där låg de i stort sett avklädda och lapade sol.
Och.
Apropå det där med att vara avklädd...
Jag har äntligen funnit badkläder som faller mig i smaken.
Bikini kräks jag på men hittade under min visit i Sverige något som täcker tillräckligt och den var i övrigt rätt charmig.
Så nu kan jag klä av mig och bada (?!) utan att vara alltför avklädd.

Pickadollen bror fick

Promenerar och går vilse. Men det gör inget.

Jag gick igenom en gammal låda som låg på vinden i Kungsbacka.
Där fann jag mängder med brev från -93 och framåt.

Helt underbart vilken nostalgitripp.

I lådan fanns även en freestyle, ett gameboy och mängder med Spice Girls och Backstreet Boysaffisher.

Men det absolut finaste. Det var det här:

Nu ska jag gosa ner mig i min fluffiga nybäddade säng och se på något hjärtevärmande.

Dröm sött!

Ta det lugnt, slappna av, andas djupa andetag.

Jag vet inte vad som hände.

Tror jag är så utmattad både mentalt och fysiskt att jag glömt bort hur man är en 100% aktiv människa.

Jag har inte varit i form för fem öre idag och efter att ha legat i sängen och sovit från klockan

15.00 till 23.00 så slogs jag av en insikt än en gång.

Det är ok att inte göra ett jota trots att det är helg och solen skiner.

Jag pressar mig själv så otroligt på helgerna bara för att jag ska "ha kul".

Jag har det kul hela veckorna. Full fart. Mängder av fint folk. Glatt humör.

Det som behövs de lediga dagarna är ju vila. Möjligtvis något gott att dricka och sällskap

om så önskas, men efter att ha varit nervös och småstressad för olika småting så är det sömn och

lugn jag behöver den här helgen.

Man måste tillåta sig själv ha lite tråkigt också.

Andas.

Nu ska jag se en fin film och vänta på att kanske bli lite trött än en gång.
Så kanske jag ger mig ut i den sociala världen imorgon igen.

Godnatt alla mina fina!

Hemma

Tänk!

Jag kan känna att det är skönt att komma hem. Att jag trots en fin minisemester kommer hem och andas ut.
Underbar känsla. Och så hängde min absoluta favviströja som varit borta i tusen år på

dörrhandtaget till mitt rum och det var ju fint det också! Jag har ont i hela kroppen och är blå som aldrig förr
efter helgens bravader och nu även efter att ha burit hem tunga väskor som har klämt och slagit.
Utan jacka slet jag med tusen kilo i spöregnet. Blev stoppad och erbjuden hjälp. Men jag klarade det!
Sen att jag möter en av mina favoritmänniskor i trappen hemma var ett härligt välkomnande.

It´s good to be home.

Lite sorgligt att jag lämnat en del av de andra favoriterna i Landet Lagom.Men det är ju lite så att när man väl får ses så är det ju härligare än härligast.

Jag har kanske inte varit ständigt på topp under min vistelse.

Humöret har vart lite ostadigt och jag har gråtit en skvätt då och då.

När man är tillbaks på hemmaplan så är det en del som flyter upp till ytan.

Men det är ju bara att bita ihop och ta itu med det.

Det kan ju bara bli bättre!

Och det blir det! För på fredag ska jag på en intervju och det är ju oerhört spännande.

Wiwawo!

Sov gott alla fina!

Kings Hill

Meningen var att jag skulle bege mig hem mot Oslo igen igår. Men något tog mig emot och jag blev kvar.

Ibland behöver man bara lyssna på sig själv. Och jobba hade jag inte fått göra i alla fall.
Så nu sitter jag här i Kungsbacka och väntar på att solen ska börja värma så jag får lägga mig och njuta
och hämta igen mig efter en fin helg. Har fått träffa fina familjen och söta vänner. Är mer än nöjd.

Den där klänningen som äntligen blev min. Rea är ett bra påhitt.

Likadant men ändå inte.

Bra mycket kortare & lockar jag det inte så ser det aningens skoj ut.

Men det är lurre.

Färgen blir alltid lite gråblå i topparna, men fick klippt bort det mesta och det blidde rätt bra.

Att locka det direkt efter är inte jättesmart, ser redan slitet ut. JAVELL!

Gofikan på kaffebrenneriet. Apelsinscone och finkaffe

The Different Haircuts Of Fröken Haag by Fröken Haag

Har gått igenom olika frisyrer från tio år tillbaks och detta är faktiskt bara cirka ungefär en tiondel av det.

Jag har alltid klippt mig själv. (Bortsett från ca 4 gånger hos frisören då resultatet blivit värre än någonsin).

Men jag inser nu att jag i stort sett aldrig haft en helt plain, vanlig "Svenssonfrisyr".

När frisyren varit någe så när så har färgen varit galen och vice versa.

Hur som helst så är det skoj.

I den här samlingen av spännande Stinor så finns dock inte dreadsen med, och inte heller det knallrosa stora fluffet.

Så det missar ni, och säkert mycket annat. Men titta och njut.

Dessa tre är mina favoriter och det fina är att det är det jag går med idag.

Det kassa är att jag måste toppa mig och då vet jag att det är mer än det jag från början tänkt som kommer ryka.

Allmänt babbel

Vaknade med en begynnande migrän.
Har klarat mig utan den så länge så förstår inte helt vad den ville nu.
Det har varit en del att fiffelura på i det sista det har kanske satt sina spår.
Imorgon flyr jag i alla fall till Sverige och det ska bli riktigt skönt.
Har inte saknat det så mycket men ibland behöver man komma "hem" och bort.

Måste i detta nu få uttrycka min glädje än en gång över den norska läkarvården.
Jag vet inte hur bra det fungerar för andra men för mig är det helt otroligt vilket stöd jag fått.
När man har lite att slita med så är et sista man behöver ännu mer.
Det var lite tufft där i början innan jag hittade rätt. Men det gick.
Och efter tillbakaflytt så har jag än en gång kommit på plats. Utan problem.

Problemen tunnas liksom ut när man får den hjälp man behöver.
Om det så är en spänningshuvudvärk, sömnproblem eller ett tungt sinne.

Var hur som helst  hos läkaren här om dagen och fick meduciner mot allergin.

Så nu är jag människa igen!

Along came Lucy

Någonting har hänt.

Jag har blivit livrädd för vatten.
Inte det man dricker utan det man badar i.
Satt och såg på bilder och jag  får syn på en bild av en dykare under vattenytan och jag
får ont i lederna och magen knyter sig, det blir till och med tungt att andas. Fötterna värker.
Jag får alltså någon form av akut mild ångest av vatten. Bilder på vatten.
Jag visste att det var där men inte att det var så illa.
Har alltid avskytt delfiner och det har den senaste tiden också börjat att gälla fiskar.
Sjöar och hav är tydligen inget för mig.

Skrattar åt mig själv.
Godmorgon världen!

Återfallet

Vissa dagar kan vara som en pånyttfödelse. Jag menar inte en sån där vacker, religiös upplevelse där fåglarna kvittrar och du svävar fram. Jag menar mer där du gräver djupt inom dig och finner nya sidor, eller sidor du glömt bort var där. Du kanske inte menar att böka runt så där. För nog är du medveten om att det inte alltid behöver sluta gott och det kan resultera i att du tillslut sitter där rådvill och besviken.

Du har hittat det...

Jag har nämnt den förut. Den där känslan då hela magen knyter sig och halsen snörper sig.
Hjärtat slår ett extra hårt slag som får hela kroppen att skälva.

- Är jag där igen?

Har jag lyckats rota fram något som skulle ha lämnats ifred?

Det är inget du styr över men när du väl funnit något du begravt och trott att du lyckats göra dig av med så gör du dig själv en otjänst genom att försätta dig i den situationen där du än en gång identifierar dig med det. Kanske är det så att det är en del av dig. Kanske är det så att trots att dina krämpor har dragit dig ned, så är de en trygghet. De är något du kan.

Vad det än må vara; social ångest, ätstörningar, depressioner, tvångstankar (listan kan bli lång) och trots att du vet vad som är rätt och fel, vad som gynnar och missgynnar, så är allt du någonsin gått igenom en del av dig. Allt har satt sina spår och om du vid ett eller annat tillfälle sätter dig ner och av misstag råkar gräva i det förflutna så är det alltid där. Egentligen krävs inte ens det, du behöver nog inte ens börja gräva. Det kan räcka gott med ett föremål eller en doft som påminner om det där. Det förflutna.  Precis som jag en gång läste någonstans "vi är inte annat än summan av våra erfarenheter." Då är det givet att det som ömmar inte går att begrava för alltid. Du kan inte göra dig av med det och glömma det.
Men du kan gå vidare. Du kan göra allt för att lyckas försäkra dig om att det var då och inte nu och vad som än händer så har det gjort dig till den du är idag. Kanske har det gjort dig till en bättre och klokare människa. (Antagligen så har det ju gjort det!)

JAG måste lära mig att inte bli rädd.

Det är inte farligt att sätta andan i halsen och låta minnen som skakar om passera revy.
Det är bara en påminnelse om det man gått igenom. Och kanske är det en varning.
Hamna inte där igen.

"Jobba dig framåt och försätt dig inte i de situationer som utlöser de värsta scenarion.
Identifiera dig med dina framgångar och inte med dina nedgångar."

Förstaste Juni

Helgen har varit lång och fin.

Varma dagar utomhus med öl, sol, musik och grillning.
En drös med guldglimmande människor.

Musikens dag var så bra som bara den kan vara.

Inatt försvann det fina vädret och åskan kom. Perfekt.

Kryper ner i sängen bland täcken och kuddar och betrakta simpel underhållning.

Har även lyssnat igenom ett par av de band som jag såg igår. 

(klicka och lyssna!)

El Doom & The Born Electric

Øystein Greni (Big Bang)

Goddess

Var på en konsert även på fredagen.

Ett tolvmansband som spelade "electric jungle grooves of Miles Davis."

Prosjekt MD m. Paul Austerlitz

Fantastiskt!

Kärringtjöt

Jag springer runt i blåjeans dag ut och dag in

på jobbet. (När jag väl jobbar alltså.)

För det första så är det varmt och ogött och
för det andra så är det så förbannat tråkigt.
Så idag kikade jag in på H&M än en gång.
Och vad hittade jag om inte de här
femtiokronersbyxorna. Som hittat.

Jag får varna lite för hur skrevet kan komma
att se ut av och till. Men det kan vara en hemlighet. 

Sitter och lyssnar på Aphex Twin och har gjort det i ett par timmar.
Blir heeeeelt lost i huvudet.
I och för sig på ett sånt där vis som är välbehövligt ibland.
Som en meditation på högvarv ungefär.

I brist på allt annat.

Fri fritid

Jag har nu börjat söka fast jobb på riktigt. Att från dag till dag inte veta vart man ska få jobba och 

om man överhuvudtaget får göra det tär på en. Jag har hur som helst fått tid att hämta igen mig.

Men det här med pengar är en ständig oro. Jag har haft oerhört (mitt favoritord) mycket fritid och

har då gjort allt annat än varit i farten. Jag har suttit och tecknat i timtal och att få något att fokusera

på är mycket välbehövligt.

Herreguuuud. Kara Lynn med babywoodrose startade nu.
Har inte hört den på många år och jag hade den som ringsignal då, men reagerade på den även nu.
Sånt där sitter i. Dumt att förstöra bra musik på det viset.

Jag ska i början av augusti (?) tatuera mig.

Det blir bara en liten gosig grej men jag längtar ihjäl mig.

Har funderat på det där med mina tattisar.

När jag var färdigmålad sist så var jag så sjukt rädd att jag

skulle ångra mig i framtiden eftersom den är stor, mörk och väldigt synlig.

Men jag blir mer och mer kär i den.

Och att få komplimanger nästan var dag är tokfint!

Den på underarmen däremot har jag fortfarande lite lite svårt för.
Den var tänkt som en kul grej från början.
Och den är skoj men den känns inte helt färdig
(eftersom den inte är det). 
Jag vill styra upp den med färg men kommer inte ha råd
med det på tusen år. Hur som helst.

Tänkte visa upp min fina som jag har på ryggen.
I somras fixade jag till svalan en aning och jag insåg
att jag inte visat upp den sedan dess.

Att göra eller inte göra.

Efter att ha gått ner så förbaskat mycket i vikt så kände jag
att det var dags att göra något åt resten.
Muskler var det va?

Jag lever på minimum varje månad så att börja träna är inte
att snacka om. Men så körde jag igång med en
"squat challenge" här om dagen.
Känner hur det bränner i benen och det är GÖTT.
Kör på den om ni känner som jag. En spark i röven är
det. Och att dessutom lägga till andra övningar så som
crunches, lunges eller chair drop är fint det också.
Kör!

Godmooorgoooon!

Fin dag med fult väder.
Har sovit dåligt men måste ha somnat stenhårt lagom till jobbet ringde i morse
eftersom jag inte hörde telefonen och missade samtalet. Way to  go!
Nu ska jag äta min älskade blåbärsgröt  med banan och kanel. Omnomnom!

Förundras än en gång över min statistik.

Jag har lyckats att kravla mig upp ur sängen efter en evighet i den.
Natten till torsdag hände det än en gång. Trumhinnan gav upp och sprack.
Det var helt utan förvarning så jag var inte så glad. Stod på alla fyra i
sängen och skrek samtidigt som blodet rann ur örat.
Klockan 02.00 fick min kära mor ett härligt samtal
från en hysteriskt gråtande dotter. USCH så ensam jag kände mig.
Gick till läkaren och fick lite meduciner och nu är jag på fötter igen.
Bortsett från ömma öron och en ond hals.
Infektionen som slagit sig till ro i min kropp fick dra åt skogen.
Jag var kanske inte helt försiktig i helgen med tanke på att jag gav mig ut
på Oslo Soul Experience och dansade liiiteeee. Men!
Det var kul och jag är feberfri nu så... det gick liksom på ett ut.

Vill även visa upp en av mina  favoritklänningar. En av alla 25.
Den är bra. Lagom fin och lagom ful. Mittemellan liksom!
Tänk vad man har längtat efter att få gå barbent!

Stavangerspecial

Ja herre min hatt.

Stavanger.

Det var den staden som var mitt första intryck av Norge. Om man bortser från besöken hos syster.

Jag hann inte bo där länge innan min Mimmi och min Robin flyttade dit.

Efter det tog allt fart och månaderna flöt liksom ihop.

De första dagarna/veckorna/månaderna var de mest intensiva.

Men satan så kul jag hade.

Varje vår så känner jag saknaden trots att jag inte skulle vilja ha tillbaks det.

Men det är de där minnena som är så fina att ha och som man kan smaka på när saknaden anländer.

Sena nätter på Champs och Hot. Dans, sång och öl.
Trånga gator och galna norrmän.

Sjömän och lyckliga svenskor.

Det här var nog första kvällen när radarparet anlände.

Det här blev resultatet av en utav våra fina kvällar.
Jätteschönt.

Den här kvällen var helt klart en utav de konstigaste.
Man kan kalasa med en trasig fot!

"Tappa INTE bort dom här glasögonen Stina."
Och det var sista gången vi såg dem.

Kvällarna ute med berg och hav i blickfånget

Cissi och Wilma som var sådär extra duktiga på att gosa.
Vovven hälsade på mig på nätterna medans Cissi ramlade runt i trapporna.

Puss!

Sen har vi den där lugnare perioden i Sandnes med långa promenader och kärleken jag då hade.
Och loftet i Stavanger... Mitt första och hittills enda egna boende.