Jag har alltid väntat på att mina drömmar som jag haft i alla år ska forma sig till verklighet.
Jag har alltid strävat efter att få saker och ting som från en början egentligen endast är en fantasi.
Men, jag har nu börjat att rannsaka mig själv och detta resulterar i att jag sakta men säkert ser ett slut på alla dagdrömmar.
Alla har ju, som alla vet, en önskan eller två, någonting man strävar efter.
Anledningen till att man skapar sig dessa fantasivärldar är för att man ska stå ut med den gråa vardagen, och kanske får dessa tankar och visioner alla tunga dagar att verka lättare.

Hur som helst har jag börjat att lära mig att bortse från mina önskningar som är totalt ouppnåbara.
Jag behåller de där lagom stora luftslotten. Alla behöver ju något att sikta mot, men att sikta mot stjärnorna är något som endast resulterar i besvikelse.


Yes. Jag får snart ett samtal från posten.
Jag har inte dumpat min stora önskan om ett jobb som förskollärare, men jag lägger den på is för ett tag. Pengar är viktigare just nu. (Det gör ont att säga det, men pengar är viktigast.)