Lucka nummer 12; en bild på någon som du saknar.

Det där med att sakna verkar ha blivit något utav min expertis.
Varje dag, hela tiden saknar jag någon så innerligt att det gör ont.
Det beror visserligen på att jag för ögonblicket inte omringas av någon överhuvudtaget,
men också för att jag har oturen att inte ha möjlighet att träffa mina människor så ofta som jag önskar.
Men här har vi två personer som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Min underbara lilla farmor och söta morfar.
Farmor träffar jag knappt en gång om året, men när jag väl har turen att göra det så blir jag så där glad
som man bara blir med vissa människor. Man har det helt enkelt kul och fantastiskt trivsamt med henne.
Morfar bor i himmelen, och i det sista har jag tänkt på honom varje dag.
Han var en sån där gogubbe som smög runt och fiffilurade en del.
Han sa inte så mycket, men det var inte heller nödvändigt. Hans närvaro värmde tillräckligt.

Båda två har den där glimten i ögat som jag avundas.
Och tänk vad glad jag blev när jag hittade den här bilden som togs på min systers student!

Det här var alltså lucka nymmer 12 i Emily Dahls adventskalender

Lucka nummer 11; en bild på något som representerar dina framtidsdrömmar.

Det här var oerhört svårt eftersom
jag för ögonblicket inte ens vet vart
jag vill bosätta mig.
Men en sak vet
jag och det är att mina barnbarn en
vacker dag ska sitta i stugan på
verandan med storsjön och fjällen i
blickfånget, precis som jag gjorde
förra sommaren, och läsa mina
urklipp och anteckningar.
Allt som finns att läsa i Stuguliden är
så fint. Det är inte gamla
serietidningar och böcker utan
minnen som mormor och morfar ville
dela med sig av.
Jag hoppas att jag får uppleva saker
som jag vill föreviga så här.

Lucka nummer 7; en bild på dig när du ser ut så som du alltid skulle vilja se ut.

Visst skulle jag vilja känna mig som en 10-poängare var dag.

Men för att vara aningens realistisk så har vi  mitt svar här;

När man är genuint jävla lycklig så spelar resten ingen roll. Då kan jag se ut som en påse med bajs. För när det där äkta leendet dyker upp, när till och med skrattrynkorna kvittar, så ser jag både ut och känner mig så som jag alltid vill.

Lucka nummer 5; en bild på dig som togs i somras.

Sommaren 2012 kommer vi minnas som Anna & Daniels.

Deras underbart vackra bröllop stod i fokus och jag och  Kristoffer
begav oss upp till Hälsingeskogarna för att hjälpa till med pyssel och don i inför den stora dagen.
Jag var inte helt i form alla dagar, men här var jag på topp.

Efter att den här bilden togs begav vi oss på loppisrunda som vi avslutade med sommarens godaste (och enda?) mjukglass.
Små ting kan göra mig löjligt lycklig.

Nu ska jag vandra ut för första gången på flera dagar.

Kylan har fått mig att ta tag i saker och det innebär att jag har suttit inne.
Helt utan dåligt samvete!
Men nu ska jag pälsa på mig ordentligt och gå ut i snön som faller från en klarblå himmel.

Dumb Ways to Die

Kissen skickade den här till mig igår när jag klagade på livet.
Allt känns lite bättre när man kan skratta åt misären. Lovar!

Har förresten styrt upp så man kan kommentera utan problem nu!

Bra skit!

Nu är den läkt och fin och härlig och god.
Jag kunde nog faktiskt inte ha blivit mer nöjd.

Så bor du i Oslo, leta upp 1969.

Eller Västerås och Royal Arch.

Lucka nummer 4; en bild på någon du beundrar.

Min storasyster.

Hon är inte bara vacker på utsidan, hon är förbannat fin på insidan också.
I tuffa tider har hon varit en fantastisk stöttepelare och jag kan inte
uttrycka min tacksamhet för det.
När vi var de blonda, blåögda systrarna Simonsson var det svårt att skilja oss åt
men nu är det svårt att hitta likheter.

Jag har alltid sett upp till henne, mycket på grund av hennes lugn och styrka.
Hon är liksom lite som Superwoman.

Jag har dessutom väldans skoj med henne och det är inte helt fel det heller!

Att ha henne som storasyster gör mig till en bättre människa.

Så enkelt är det.

Kalendern kommer från Emily Dahl.

Julkalender

Läser en hög med inspirerade bloggar och en utav dem är Emily Dahls hemtrevliga blogg.
Jag har haft en otrolig idétorka men tre dagar försent ser jag att hon har kickat igång en
julkalender som är perfekt för mig; En bildbaserad kalender med en ny bild bakom varje lucka.
Så nu kommer lucka 1, 2 och 3 på en och samma gång.


Lucka nummer 1; en bild på dig som du själv tycker om. 

Det självklara valet för mig är den här bilden.

Ser frisk och kry ut. Och glad!

Lucka nummer 2; en bild på dig hemma.
Mer hemma än sådär är svårt att vara.

I Hackås i snön nere vid sjön tillsammans med govovven Bamsen.
Ibland saknar jag både Hackås och Bamsen så mycket att det gör ont.

Bild nummer 3; en bild på din bästa vän.

Problemet var inte att komma på vem. 
Utan snarare vilken bild.
Och här har vi den som nästan ger mig lite fjärilar i magen.
Underbara Malin i underbara Hackås.
Efter sisådär 18 år har vi gått och blivit så oblyga tillsammans att man nästan blir generad.
Hon är den som känner mig utan och innan och som jag kan vända mig till
om jag vill skratta eller gråta. Det slutar oftast med att vi gör både och.
Vi säger samma sak samtidigt och går igenom saker och ting tillsammans utan att
vi faktiskt vet om det.
Efter över tio år i var sin ände av landet är hon fortfarande min allra bästaste bästa vän!