Update

Jag har nu befunnit mig i Landet Lagom i cirka en vecka.
Allt och inget har pågått runtomkring och inuti men det ska bli skönt att snart bege sig hemåt.
På måndag är det första dagen i resten av mitt liv och gissa om jag är redo.

Och vet ni vad? Om inte alltför länge kommer min Mimmi hem från sin själsresa.
Hon är fräck tycker jag, den där Mimmi.

Sådärja

Och så

Dricker mitt morgonkaffe och saknar känslan av en cigarett.
Smaken är inget jag saknar.
Jag är ju ingen rökare egentligen. Det märker jag ju nu.

Idag får håret en sista finjustering sen är jag färdig för ett tag framöver och ja, jag ska klippa det.
Och det på grund av lockar och toppar. Spännande blir det.

Daniel Norgren

Jag måste ju bara få lov att säga att den här karl har gått och blivit lite utav mitt skyddshelgon.
Får väl anta att det har något med hans anlete att göra.
Hur det i kombination med musiken gör det hela till en förbannat god liveupplevelse.
Är väl en aning trött på allas försök till att få till en känsla som är skapligt omöjlig att uppnå och att se det hela så här på video gör honom ingen rättvisa men han lyckas. Tro mig.

Solklar

Idag begav jag mig ut, bort.
När jag anlände till min destination som egentligen inte var alltför långt hemifrån så kände jag att nu jävlar drar jag till med en "Into the wild".

Hejdå förbannade samhälle. Nu är jag skogens barn!

Jag gick med gott mod tills benen värkte och de fåtal människor jag mötte på vägen måste ha sett hur jag lyste av lycka och insikt. Dom hörde säkerligen Eddie Vedders ljuva stämma när jag likt en mystisk skogsvarelse förbipasserade.

Efter 3 timmar blev jag kissnödig och åkte hem.
I mitt nästa liv ska jag vara ett äkta naturbarn.
Och inte endast en sådan som går barfota om somrarna för att sedan stoltserar med hårda fotsulor.

En ursäkt

Idag blev jag sådär oskönt arg utan anledning.
Det är väl min frustration över att jag tappat suget på kreativt skapande helt som orsakade det.
Jag ligger hellre i sängen en hel dag och ojar mig över en humörvägning än att gå ut i solen och ta såna där bilder som till och med gör mig glad i själen.
Att tvinga fram något som man tappat är inte det lättaste men var dag så försöker jag inspirera mig själv. Jag försöker obemärkt locka fram suget efter att göra något fint och bra.
Det blir dock inte så lyckat. Det resulterar ju tyvärr i blogginlägg som inte säger något som helst, kollage fastklistrade på papp eller bilder av mig själv i olika poser.
Uff så tragisk jag känner mig.
Mina kära säger att det kommer tillbaks, och det vet jag att det gör. Men hallå... NÄR?!

Ni får helt enkelt stå ut så länge.

Godare mornar

7/2

Idag har jag haft en sån där dag då det har varit svårt att inte fokusera på det negativa.
Omvärldens nederlag beblandat med mina egna blev en för stor börda och jag vill inget annat än skylla på den dåliga starten jag fick på dagen. En tidig morgon där allt bara gick utför är inget som står på min önskelista.

Jag måste dock få påstå att jag den senaste tiden har försökt att endast bada i guldglimmande ögonblick. Försöker bortse från det som är lite tyngre än det lätta. Men det är inte alltid det lättaste. Nya intryck har gjort djupa avtryck men jag tar tillvara på det fina mycket bättre. Tänk ändå vad mycket man har att tacka andra för (och här har jag också lärt mig att jag har mig själv att tacka för en del också).

Även dåliga dagar kan vara bra dagar.