Pricken över livet.

Hej Norge, det var länge sedan. Sverige gödde min själ, oroa dig inte.
Trots sorgen att resa hem så värmer det hela inifrån och ut.
Mitt liv känns tio snäpp rikare och jag är tacksam över just det där som berikade.
All den glädje och sång och alla de minnen som sommaren 2013 kommer bära med sig är värda mer än så mycket annat.
Har vattnat min kropp med saltvatten, har i månljuset sprungit naken och känt kärlek från alla håll och kanter.
Tårar och skratt. Kramar och slag.

Jag ser ju nu att jag tillslut reste mig ur askan och lyckades få till något annat än det som jag har låtit tynga mig.
Nu ska jag ta det onda med det goda och se till att det hela skall kännas väsentligt.
För det är ju just det det är.
Det handlar om att under resan från punkt a till punkt b se att det är färden som är målet.
Passerar gränsen med ett leende på läpparna. En suck som tyder på tillfredsställelse.
Ja. Så är det. 

Tack och på återseende.

Dating, katter och svett.

Jag smet iväg igen.

Semestern har otroligt nog tagit hårt på mig och efter flera veckors isolation varvat med träning och svett så fick jag nog och drog.
Västkusten ropade mitt namn med sina 25 grader och böljande hav.

Något hav har det inte blivit än men det kommer. Har huset för mig själv då familjen kommer hem från en resa imorgon.

Det är stort och tomt. Och varmt.

I lördags inledde jag min visit med att möta upp finfölk. 

Det slutade med att Stina var på tura och det fick hon sota för dagen efter.

Speed dating (som visade sig inte vara något för mig), glatt humör och löjligt dyra

men ack så goda drinkar gjorde det hela värt det.

Jag hade det (och har det fortfarande) galet fint och saknar allt lite mer.

Men jag har ju en gång bevisat att Oslo är mitt. Inte Göteborg. Så längtan och saknaden får jag stilla med dessa underbara besök.

Nedan kommer en hög med bilder och klipp. Så går det när jag uppdaterar... aldrig.

Han det där födelsedagsbarnet. Lika charmig som alltid!

I bakgrunden skymtar vi "klätterväggen" Robin erövrade i dimman.

Där kom den. Fylledialekten. Göteborska. Vad fan?
Det bästa med detta är att jag trodde att jag skulle få till ett kreativt och
härligt klipp. Jag är begåvad.

Hejja Stina

Bakgården och dess skönhet

Pillinaveln!

Ibland bakar vi mitt i nätterna.

Och gosar med missekiss.

5-kampen som blev en hit den där underbara kvällen.
Hade ett underbart klipp när de utövade dagis-racet och det ena laget
rasade ner i en hög i full fart. Men det blev borta. Attans.

Dagis-race: Ett race på "liv och död" där lagen snabbast möjligt ska samla in de brickor som ligger utspridda. Kruxet? Ni är alla fastbundna med varandra...

Någon dag här beger jag mig hem igen till parkhäng och sambosar.

Men nu... Kvällssol i trädgården där jag förbannar
min härliga vimsighet som resulterade i att jag hade med
träningskläder men inga skor.

En hyllning till kaffet

Jag har i en vecka fått mina dagar att gå utan den där koppen på morgonen.
Jag har i en vecka inte varit 100% vaken.

Jag har vid flera tillfällen längtat efter att få gå och lägga mig så jag kan vakna och dricka mitt morgonkaffe.
Den där koppen har hundratals med gånger fått mig att ta mig ur sängen på morgonen.

Det finns inget mer fantastiskt än just den.

Det är få ting som är lika mycket värt en dyr peng som just kaffe.
Rykande varmt, svart som natten med en liten skvätt mjölk.
Herregud.

I morse tog jag som sagt första morgonkoppen på en vecka, och jag har aldrig njutit så mycket som då.

Vive le Café!

Uppenbarelsen

Jag kände mig inte färdig med dagen.

Jag hade egentligen inte mycket mer att hämta från den men vädret var fint så jag bestämde mig för att gå ut.

Istället för att snöra på mig joggingskorna så tog jag på mig mina mjukaste mjukiskläder och mina skönaste

skor. Så vandrade jag ut på gatorna.

Jag tog en runda som jag brukar ta. Inget nytt med den, samma bilar parkerade på sina platser, samma fnitter

från de ångande, berusade balkongerna och samma rosor som tacksamt sträckte sig mot skymningsljuset.

Plötsligt insåg jag att något hände.

Jag blev betagen av min egen förmåga att insupa omgivningen.

Jag stannade upp för att betrakta bladen på blommorna i de små stadsträdgårdarna. Hur dess färger gick

från vitt till rosa och rött. Hur barkbädden de växte ur luktade bittert och hur fåglarna letade sin kvällsmat

under kvistar och grenar.

Gatorna var nästan tomma men de människorna som skred fram var så oerhört färgglada.

De strålade något oerhört och när jag vandrade förbi dem så höll jag inte andan och vände bort blicken, jag

såg på dem och kanske, kanske tänkte de samma som jag.

____________________________________

Alla har inte tid att njuta så som vi och jag fördömer ingen men just ikväll så var det inte det nyklippta gräset

som fick mig att tappa andan, det var allt runtikring.

Jag gjorde en totalvändning. 

Jag vet inte hur eller varför, men jag måste undermedvetet ha bestämt mig för att det är så här det ska vara.

Utan undantag.

Känslan som uppfyllde mig ikväll är en känsla jag vanligtvis uppnår när jag är hemma i mitt Jämtland.
De lummiga trädgårdarna och doften av nyslaget hö gör det inte svårt att älska allt.
Jag är innerligt tacksam att jag kom till den den här punkten idag.
Kanske kan jag se till att hålla fast vid det den här gången.

Värmen kom och jag har gått tusen mil vilket jag verkligen behövde.
Men att gå runt och vara röd och blank är inte så gott.

Fick dock lite färg i helgen då jag andadeshavsluft, grillade och badade. (?!)

Jag har låtit sängen omfamna mig i ett par dagar nu för att försöka
göra mig av med ett par ihärdiga krämpor, men att jag tog

mig ut var härligt och helt klart den bästa medicinen!

Mötte syster. Hon var på jakt efter en fräck CD och jag blidde med.

Vi landade bland annat på Råkk & Rålls som helt klart är himmelriket.

Vi kan det där med att omfamna värmen.

Kvällarnas utsikt

Den där ölen alltså...

Naanbröd

Ingredienser:

• 1 pkt torrjäst eller ett paket vanlig jäst, 50 gram
• 3 dl vatten, fingervarmt
• 8 dl vetemjöl
• 1 tsk salt
• 2 msk olja
• 2 tsk honung eller socker
• 1 ägg
• Att garnera det nybakta naanbrödet med: smält smör och pressad vitlök, sesamfrön och/eller hackad persilja

Tillagning:

1. Blanda ut torrjäst med några dl mjöl och tillsätt fingervarmt vatten i en bunke. Rör om. Använder du färsk jäst så smular du ner den i bunken utan mjöl och rör ut i fingervarmt vatten.
2. Tillsätt nästan allt mjöl (spara ca 2 dl), salt, olja, ägg, honung eller socker och knåda ihop till en mjuk och smidig deg. Tillsätt ev. extra mjöl mot slutet så degen släpper från kanterna.
3. Låt degen till naan-bröden jäsa övertäckt till dubbel storlek (cirka 40 minuter till en timme).
4. Stjälp upp degen till naan-bröden på bakbord och dela till 8 delar. Knåda varje bit någon halv minut och rulla ihop varje degbit till en bulle.
5. Kavla eller platta ut bullarna till 3-4 mm tjocka tjocka rundlar ca 15-20 cm i diameter.
6. Detta kan du göra efter hand som du gräddar naan-bröden om du gräddar i stekpanna.
7. Värm en stekpanna på max värme eller sätt på ugnen på 250 grader.
8. Baka bröden i ca 3-4 minuter på varje sida i stekpanna.
9. Gräddar du bröden i ugn så lägg fördela dem på bakplåtspapper (3-4 på varje papper). Värm bakplåtar och för över dem med hjälp av bakplåtspappret och grädda naan-bröden i 5-8 minuter i mitten av ugnen.
10. Alternativt kan man också grilla dem på grillgaller några minuter på varje sida.
11. Vid servering så kan du pensla bröden med smält smör samt strö över lite salt - gärna gourmetsalt - flingsalt. Gott är att ha i lite pressad vitlök i smöret. Då blir det vitlöksnaan. Vidare kan man strö över rostade sesamfrön över bröden samt hackade örter som persilja.
12. Servera naan-bröden nybakta på tallrik, bricka eller i brödkorg.

Jag såg till att hiva i gurkmeja, sesamfrön och koriander. Jag bytte också ut ca 1/4 av vetemjölet till fullkorn.

Förstaste Julin

I förmiddags fick jag veta att inga mindre än
Pixies spelar i Oslo i November.
Inget blev bestämt då, men nu när jag faktiskt skulle
sätta mig ner och boka biljetterna så är de SLUT?!
Och det släpptes idag...
Jag gråter men skall nu göra allt som står i min makt
för att få tag på den där lilla papperslappen som
krävs för att uppfylla en av mina drömmar.

Hur som helst.
Dagen idag har varit fin.
Jag och Miriam tog beslutet
att ge oss ut i en park. Men det gick som det gick
och det slutade med ett besök på Fretex där ett par
småkronor spenderades. Med tanke på att jag har
sprungit runt såhär nu lite för länge:

så var det ett stort steg att köpa den här:

Från en sak till en annan.
Jag måste få berätta lite om våran lägenhet.
Den är byggd... 1914 (?) och det är
helt säkert inte bara vi och malarna
som bor här. Jag är övertygad om att
det springer runt lik här om nätterna.
Det här är vad man ser när man kliver
innanför dörren och eftersom
lampan inte alltid lyser så kan man säga
som så att det inte är helt behagligt.
Mitt rum är där till vänster och
toaletten är längst in till höger.
När den behövs besökas om nätterna
så skall ni veta att jag springer satans
snabbt!

Men fin är den då! Trots hästhuvuden och knakande golv!

Till sist skall ni få ta del av hur vi diskar i det här huset!

Finklänning och hela köret!

Pussen!