Translate

27 feb. 2014

Vart ska jag börja?
Kanske klockan 05.00 när jag vaknade och kände att nattsömnen var körd?
Eller igår när frustrationen över att det som ska bli gjort av viktiga människor inte blir gjort hade ihjäl mig.

Mjeh. Jag börjar hos läkaren i morse.
Där jag flåsandes kom in och satte mig och hon säger "gravid är du i alla fall."
Vet inte hur jag skulle ta det men log snällt. "Ja, jag är ju som det."
Hon plockade fram provsvaren på mina blodprover.
Oj vad bekymrad hon såg ut.
Vaccin saknas för både det ena och det andra (livsviktiga sådana enligt henne) och jag har en OERHÖRT
ovanlig blodtyp som kan ställa till det under både graviditet och förlossning.

Jag gick därifrån med gråten i halsen. Visste att det hon då och då kläcker ur sig är överdrift men visste inte
helt vad jag skulle tänka och tro då hon inte hade tid att gå in något vidare på något.

Raka spåret till barnmorskan var det då, vilket var en jädra tur, hand i hand med min Johan.
Nakna bebisar i receptionen gjorde mig gråtfärdig av bebislängtan och nyblivna härliga mammor
hivade sina bebisar i famnen på Johan för att ta på sig skorna.
Ett härligt, bra första intryck helt enkelt.

Mötet med barnmorskan varade en timma.
Och hon var underbar!
Jag kunde vara mig själv till 110% och berätta om min graviditetsångest och min nyfikenhet på att föda barn.
Inga frågor var dumma och hon ruskade på huvudet när jag berättade om min läkare som ställt till det för mig.

Inga problem. Inga bekymmer. Allt går att fixa. Åtgärder tas till när det behövs. 

Oron släppte och jag är i efterhand helt lyrisk.

Problem med pengar och folk jag inte nämner vid namn orkar jag inte oroa mig över nu.
Nu ska jag ha en frisk unge som jag ska bära trots krämpor och övrig skit som en graviditet för med sig
med stolthet. Vi fixar ju allt!

Fick även de underbara beskeden om att vi fått födelseplats och tid för ultraljud (det var väl på tiden).
Så alla de prover jag inte kunnat ta för att det är för sent och så vidare för att se så allt står rätt till struntar
jag fullkomligt i nu. Min bebis kommer i sommar och då får det vara hur det vill. Bara det är en glad bebis
som mår bra!

(Nu kan ni förövrigt följa min blogg på mail. Så skriv i din
mailadress uppe till höger så vet du när nya
inlägg kommit!)



3 kommentarer:

  1. Fina Stina! Tänker på er och pratar om er varje dag :-) Kram A-L

    SvaraRadera
  2. Men usch vilken hemsk läkare. Hoppas verkligen du inte behöver träffa henne igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer jag. Det är min fasta läkare och jag har haft henne i snart 3 år. Hon ÄR bra. Men har lite mycket i huvudet ibland bara. Tyvärr så tar jag det hårdare nu än någonsin... :/

      Radera

men akta dig för spöken under sängen!