It's funny 'cause it's true

Jag måste ju bara få påstå att jag är fantastiskt härlig.
Inte bara jag, nej, min kära sambo är (trot eller ej) snäppet bättre.
Hade det inte varit för denna underbara Mimmi så hade jag antagligen svultit ihjäl vid det här laget.
Och maten hon lagar. Den är fantastisk. Idag blev det lax och currygryta. Namnam.

Jag har även lyckats färga håret grått.
Men det är okej, för jag har nu vackra piercingar som pryder min kropp.
Att onlineshoppa är beroendeframkallande, men ack så trevligt!


Sist men inte minst.
Jag har lyckats ta beslut som kommer att påverka mitt liv positivt.
Det är ju inte var dag det sker.

Söndag, vilodag.

Vi skulle bege oss till Caven, men Stina var sjuk.
Mimmi har förmågan att laga häxbrygder som fungerar!

Hon lagar även mat som läker själen.

Gris

Att vara kvinna medför många downs och alldeles för få ups, men i morse insåg jag att jag tar den skiten vi blev tilldelade mycket hellre än att vara man.

Att vara man medför en fruktansvärt stor risk att vara eller bli en gris.
De flesta är födda till det, och om inte, så blir de nästan helt säkert det.

Där har vi kvinnans största last. Att dras med grisarna.
Att försöka att inte bli sårad eller påverkad av allt grymtande och bökande.

Dom där grisarna har en förmåga att böka hål för att sedan sitta på hemligheten om hur man skall laga dem.

Jag säger inte att kvinnor inte kan vara grisar.
För jag har ju faktiskt sagt det förr och nu säger jag det igen, vi har alla en liten gris inom oss. Men det är som så att den värsta sortens gris är just mansgrisen och det är svårt för en kvinna att uppnå den titeln.

Alldeles för ofta tvingas jag kriga mot dessa djur, och det är något som påverkar mig negativt, men jag har lyckats hålla mig ifrån dem som gräver sig så djupt in att det är svårt att bli av med dem.

Jag fruktar dock att när domedagen är kommen så är det jag som står där, och får berättat för mig att det faktiskt är jag som är grisen.

Onsdagsssss

Jag vaknade aldrig upp från gårdagen men jag lyckades forma min dag till något fint och bra.
Egentid är den bästa tiden.
All den stress som läkarbesök och väntan framkallar orkar jag inte längre lägga energi på. Den får vara där, men jag ska ta mig tusan inte låta den gro.
Jag har ju faktiskt kommit till insikt, som så många gånger förr, men idag skall jag samla ihop alla mina fina tankar och positiva känslor och placera dem på en hylla där alla kan se dem.

Huff och puff.

Nu är helgen slut.

Det var bra, alla minuter och alla timmar var bara bra.Men att känna sig vacker var inte det lättaste med tanke på de sladdar och elektroder som pryder min kropp. Men snart är det slut med det också! Imorgon får jag plocka bort dom och duscha för första gången på tre dagar.

Det klias.

Min läkare kommer antagligen undra vad jag har gjort. Hjärtaktiviteten har nog legat på topp hela tiden. Dansat har jag gjort. Han sa ju att jag skulle leva som vanligt, och det har jag.

Janis Joplin sjöng för mig när jag jag pyntade balkongen. Underbara Janis.

Grattis till min fina syster.

We need a camera and some cash to spend.

Från aaah till öööh

Om jag fick bestämma så skulle jag slippa gå igenom den här skiten. Jag vet att det är fruktansvärt onödigt och det kostar mig bara massvis med tid, och pengar.
Idag har jag fått springa runt i trädgården och svettats med sladdar och prylar fasttejpade på kroppen, och inte får jag duscha heller. Det känns inte jättebra men nu är det snart gjort och då får dom där härliga läkarna än en gång se att jag hade rätt.

Jag skulle helt klart mått bra vid det här laget om dom bara hade lyssnat på mig från första början. Människor som inte ser andra människor är inte värda ett skvatt i mina ögon.

Men jag har lärt mig, och jag vill tacka den person som fått mig att inse, att jag ska vara glad, inget annat! Negativa resultat på allt, jag borde fira!

Men snart tar jag det stora klivet in i nya och bättre tider. Bara så ni vet!

Livet i oallmänhet.

Vi måste ju bara älska det faktum att... sommaren var här.
TJO TJIM TJAM.
Den försvann.
Tji fick du!

Jag gick och skaffade mig ett nytt appearance.
Kalla mig hädanefter Jonathan.

Jag återkommer med en mer meningsfull uppdatering så fort jag har lust.


(ännu en härlig googlesökning. "hårig mage hjälp" och min blogg ploppar upp. yay!)

Mitt i

Vakna två minuter innan klockan ringer.
Vakna till solen som går upp och var glad att just du får njuta av den här underbara dagen.
Glöm det du vill glömma och koncentrera dig på att må bra. Det gör du. Du mår bra.

ghost poo ribs!

Sista timmarna i Föne.
Är nästan mätt på intryck och upplevelser för ett tag.
Har varit trött sedan jag anlände men har trots det hållit igång.

Efter att vi lämnat Malin gick luften ur mig helt.
Resfebern har slagit till.
Påskmiddag, sömn och sedan hem.
Ska bli skönt. Men oj vad jag kommer sakna detta.

Orkar inte riktigt säga annat än att det är bra.

Älg. ÄLG! En jävla massa älg!

"Sista" dagarna i Oslo var fina. Mimmi var ledig och vi var bara vi.
Min kropp lyckades hämta igen sig och kärleken flödade.

Jag begav mig till Stockholm. Resan dit blev guld värd tack vare en människa som fick mig att prata och faktiskt tänka mer än jag gjort på länge.
Vill tacka denne och jag önskar innerligt att vi ses någon gång i framtiden.

Väl i "Landet Lagoms" huvudstad, som inte är lagom någonstans, hämtade mamma upp mig och vi brummade upp mot skogarna. Bilresan blev lyckad, vilket jag visste att den skulle bli.
När de blå bergen omringade oss fick jag ett välkomnande som man bara kan få här uppe. Solnedgången var underbar.

Första dagen här blev så som dagarna alltid blir här, underbar.
En ridtur som känns i hela kroppen och utflykter jag inte behövt föreviga, eftersom jag alltid kommer minnas dem, men jag gjorde det inte för min skull. Jag vill visa er vad ni missar.
In your face!

Hejdå fina Oslo

Klockan ringde redan 05.45
Älskar att kliva upp och vandra ut i vardagsrummet, det är ju helt tyst, helt stilla.
Man hör till och med fåglarnas sång utifrån.
Jag ser redan nu att det blir en fin dag.
Men jag skall snart bege mig till tåget som skall ta mig mot Stockholm.
Där möter min fina mamma upp mig och sedan blir det en biltur upp till Hälsingeskogarna och de blå bergen.
Att åka bil med mamma uppåt landet ligger på min topp-tio-favoritsaker att göra här i världen.
Antingen är det ett bevis på att jag inte upplevt sådär jättemycket, eller så säger det bara att jag uppskattar livets små under.

Nu ska jag ta min kopp kaffe med ut på balkongen för sista gången på en vecka och avnjuta den till fåglarnas sång.

Jag skulle kunna säga det som såhär att jag känner mer nu än någonsin att jag lever.
Kroppen är på helspänn och varenda muskel i är öm.

Finns det någon som kanske vill byta kropp med mig?
Den är inte den bästa, men den kan bli. Lovar!

Aprilen

The Brimstone Solar Radiation Band -
If Man Is Still Alive


Idag.
Ensam har jag varit. Far åkte och Mimmi är duktig och arbetar trots sen kväll.
Tröttheten är inte så intensiv som den borde. Energi har jag i överflöd, vet inte vart den kommer ifrån.
Barnens lek och den underbara värmen har smugit in genom balkongdörren.
Ljusare tider är här.

Igår.

Fin frukost med familjen.
Solsken och underbar mat.
Musik och sång.

Fruktanslös

Jag ska tvätta bort alla flagor som lossnat, det där som var så tungt.
Det ska bort nu.

Hjälp till självhjälp.
Underbara liv.

Lo and Beholden - Patti Smith

Älskade underbara Patti.

"Dream of life" är mer än underbar.
"Just Kids" är helt fantastisk.
Nu har jag funnit Patti Smith 1969-1976.

Vill ha möjlighet att inspireras av allt det vackra.
Men. Det får vänta.

Uppmuntran

"Alltså, varför går det bättre att ta i när man skrynklar ihop ansiktet?"

"Your tower has fallen, you feel desolate and lost, and all you have left is faith and hope in the future."

Betraktar

Mina grannar är underbara.
Morgonsolen är deras men jag unnar dem den.
Dom sitter i timtal med sina kaffekoppar och njuter av livet. Jag kan se det.

Min favorit sitter nu på sin balkong och solar bland sina döda blommor.
Mannen som aldrig sover. Vars fru älskar honom mer än livet.
Han erbjuder henne sin trygga famn då och då och jag kan se hur fint dom faktiskt har det.
Sådär som jag vill ha det. Någon gång.
Även jag verkar vara någons favorit.
En sån där typisk pensionär som helt klart tränger sig före i kön.
Jag får vara noga med att dra för gardinerna när jag utför min yoga om man säger det så.

Han är en nagelbitare, har en balkong fylld med tomma krukor.
Marlboro light.

Själv somnade jag på balkongen igår.
Jag klarade att finna en behaglig position, vilket tydligen inte var så bra.
Jag ser ständigt svettig ut. Röd är jag. Rödare än vanligt.